Undersökningar » Neptunus 1, Båstad 1 2021
På spaning efter medeltidens Båstad – förundersökning 2021
Båstad är nog den minst kända av Skånes senmedeltida städer, arkeologiskt sett. Platsen omtalas i skrift första gången 1450 och får sina privilegier tolv år senare. Dess tillblivelse brukar sättas i samband med dels sillfisket, dels med behovet av en utskeppningshamn för virke från skogarna på Hallandsåsen. Senare tillverkades även tegel i relativt stor skala i Båstad. Byggnadsmaterial härifrån användes bland annat till Köpenhamns slott. Efter det svenska maktövertagandet 1658 förlorade staden sina privilegier och förvandlades till ett hamn- och fiskeläge av mindre betydelse. Förödande bränder drabbade bebyggelsen 1742 och 1870. Idag är det enbart den imponerande tegelkyrkan, vigd till Jungfru Marias ära år 1460, som överlevt alltsedan stadstiden.
Genom åren har bara ett fåtal arkeologiska undersökningar kommit att beröra fornlämning L1988:9359 stadslager (tidigare RAÄ Båstad 24:1) – vad som utifrån äldre kartmaterial har antagits utgöra den medeltida bebyggelsens område. Emellertid har de sentida störningarna visat sig vara omfattande och inga mer konkreta spår har kunnat dokumenteras. Därför var det en spännande utmaning att få ta sig an den centralt belägna tomt där Sveriges Tennismuseum avser att uppföra en modern museibyggnad, anpassad för sina samlingar. Läget var mycket lovande; invid torget och Italienska vägen – landsvägen genom centrum, precis öster om Mariakyrkan och längs med Kyrkogatan som leder ner till den gamla hamnen. Detta borde ha varit en attraktiv plats redan i den senmedeltida staden! Så såg förutsättningarna ut inför den förundersökning som startade den 18 maj 2021. Men det fanns ett problem. Vid den sedvanliga ledningskontroll och utsättning av befintliga ledningar som alltid måste utföras inför en arkeologisk undersökning stod det klart att den 670 m2 stora tomten genomkorsades av ett stort antal ledningar av olika slag. Detta minskade vårt arkeologiska manöverutrymme avsevärt. Trots allt var det möjligt att ta upp fyra separata schakt med en sammanlagd yta på 48 m2 vilket motsvarar lite drygt 7% av den tänkta exploateringen. Resultaten var entydiga. Frånsett ett omblandat brandlager vars innehåll tydligt daterade det till eldsvådan 1870, ett par stolphål och en mindre grop fanns här inga mer konkreta lämningar efter en varaktig bebyggelse. Spåren efter det medeltida Båstad får sökas någon annanstans. Här kan topografin ge värdefulla ledtrådar. För trots att den nu undersökta tomten i kvarteret Neptunus bara ligger 300 m från stranden befinner den sig mellan 22 och 23 meter över havsnivån. Sluttningen är brant. Så om stadens uppkomst handlar om sillfiske och utskeppning av timmer vore det rimligt att söka hamnlägets hus och gårdar längre ner, kanske i anslutning till dagens Agardhsgatan. Här finns en gatusträckning som väl följer topografin nära stranden och det gamla hamnläget. Det är en observation värd att ta fasta på vid kommande undersökningar i stadsområdet. Men varför ligger då Mariakyrkan så högt upp i sluttningen? Sannolikt därför att den avsågs ha en dubbel funktion som så många andra kustnära kyrkor. Som gudstjänstlokal primärt, men också som ett viktigt sjömärke synligt långt ut över Laholmsbukten. Så även om vi inte heller denna gång lyckades hitta Båstads senmedeltida bebyggelse bidrog de timmar som spenderades i kvarteret Neptunus till mer förståelse för platsens förflutna. Man kan bara önska ett ärligt menat ”Bättre lycka nästa gång!” |